Crohns, mat och tacksamhet istället för bitterhet
Jag tror det här med hur man definierar sig själv är viktigt för hur man ser på sin sjukdom. Trots att jag kanske är lite mer begränsad i min vardag än vanliga människor så ser jag inte mig själv som sjuk. Istället ser jag det som att jag har valt att leva en hälsosammare livsstil för att det får mig att må bra. Om jag fokuserat på allt jag inte kan äta och jämfört mig själv med andra människor, skulle jag kanske tycka det var jobbigare.
Jag bör inte äta eller dricka:
*Gluten.
*Mjölkprodukter.
*Ost (okej för magen, men ger mig migrän).
*Socker, exempelvis godis och fika.
*Läsk (lightprodukter går bättre).
*Alkohol.
*Rött kött som inte är ordentligt genomstekt.
Saker som jag däremot kan äta och dricka och är jättetacksam över:
*Kaffe och te.
*Ägg.
*Frukt.
*Havreprodukter.
*Grönsaker.
*Bönor och linser.
*Sojaprodukter (vegetariska köttsubstitut, exempelvis oumph och anammaprodukter).
*Quorn.
*Kryddig mat.
*Fisk och skaldjur.
*Potatis!
Det kanske är tur att jag egentligen inte är särskilt förtjust i sötsaker och läsk och istället uppskattar god mat mer. Annars hade det nog varit jobbigare. Det är egentligen ingen stor uppoffring att äta som jag gör, även om det kanske låter så.
Men det är inte så att jag aldrig äter något som får mig att må dåligt. Jag tror att man ibland får göra en avvägning om det är värt att fuska, för att få känna sig som en vanlig och spontan människa. Annars kommer man bli arg på sin sjukdom tillslut och spåra ur totalt. Några chokladbitar kanske är okej ibland. Ett glas läsk. Det gäller bara att veta vart gränsen går.